Startsida 
Nyheter Family Life Familjeliv I Sverige
Nyheter Family Life Familjeliv I Sverige
| Familjeliv I Sverige |
| Skrivet av Jenny Sundelin | ||||
Sida 1 av 2 Vad det är för skillnad på barnomsorgen i Sverige och Storbritannien? Kanske har du nyss flyttat till Sverige från Storbritannien, kanske har du barn, kanske undrar du vad det är för skillnad på barnomsorgen i Sverige? Här kan du läsa en jämförelse och få en uppfattning om vad du har att se fram emot samt lära dig lite om skillnaderna mellan de två länderna.Vi på urbanlife.se hoppas följande är användbart för dig. Hör gärna av dig med synpunkter. Den svenska vänsterpolitiken har fått uppmärksamhet i Storbritannien särskilt gällande barnomsorg, föräldraledighet och föräldrapenning. Statistik visar tydligt att föräldrar i Sverige har möjlighet till längre föräldraledighet och kan få föräldrapenning under en längre period än föräldrar boende i Strobritannien. Många bidrag har i grund och botten samma funktion i Sverige och Storbritannien, men det finns vissa skillnader. Detta tyder på att det svenska systemet inte är lika komplicerat som det i Storbritannien, särskilt gällande föräldrarättigheter. Den huvudsakliga skillnaden är att inom det svenska bidragssystemet har både mamman och pappan samma rättighet till föräldrapeng såväl som föräldraledighet. Till skillnad från Storbritannien, där mammaledighet och pappaledighet inte är samma sak. Föräldrar i Sverige har rätt till totalt 480 dagar ledigt. De har rätt att dela på dessa dagar men måste ta ut minst 60 dagar var för sig. Detta är de så kallade ”pappadagarna” som har introducerats av regeringen i hopp om att det skall öka antalet pappor som tar ledigt för att vara hemma med sina barn. Alla föräldrar får 390 dagars föräldrapenning som skall täcka 80% av deras respektive lön. Detta är vad som kallas ’sjukpenninggrundande inkomst’ och är det belopp den svenska hälsoförsäkringen är baserad på. Ytterligare 90 dagar skall betalas på en summa av 180kr per dag. Arbetslösa föräldrar, eller de som räknas ha låg inkomst, har rätt till samma summa under alla sina föräldradagar (dvs 480 dagar). Alla har rätt till att få en form av socialt stöd oavsett bakgrund och omständighet. 
Anna-Lena Granath är svensk medborgare men har bott i Storbritannien en längre tid. Hon har ganska nyligen återvänt till Sverige med sin partner och sina två barn, Tyler och Maya. Tyler föddes i Uppsala, medans Maya föddes i London. Hon förklarar att föräldrar kan välja hur de disponerar sina dagar, samt välja hur många dagar per vecka de önskar ta ut sitt bidgra. Det finns en möjlighet att ta obetalda dagar för att få föräldrapenningen att sträcka sig under en längre tid.
Det finns ett tak inom det svenska föräldrapenningssystemet gällande antal dagar per vecka som tas ut efter det att ditt barn har fyllt ett år. Men genom att dela på dagarna kan de flesta föräldrar i Sverige stanna hemma med sitt barn heltid fram tills det att barnet är 18 månader. Det svenska systemet är mer flexibelt än det i Storbritannien och det är lättare att planera sin ledighet”, säger Anna-Lena. ”Möjligtvis kan det vara så att hushållskassan blir lite mindre, men som förälder förlorar man ingenting eftersom man får längre tid hemma med sitt barn”, förklar hon. Man har också rätt som förälder i Sverige att jobba flexibelt och få kortare arbetstid men ändå behålla 80% af sin lön fram tills att barnet är 8 år. Det brittiska systemet har en liknande förmån men det inkluderar inte bidragsdelen och består endast av ledighet. Detta kan man nyttja fram tills ens barn är 5 år. Man kan ta totalt 13 arbetsveckor ledigt men det krävs att man förhandlar med sin arbetsgivare innan man söker ledighet. Mammaledighet består av 52 veckor i Storbritannien men man får bara bidrag i 39 veckor under denna ledighet. För att få betalt måste man ha jobbat hos sin arbetsgivare i minst 26 veckor. Under de första 6 veckorna av ledigheten har man rätt till 90% av sin veckolön. Man har sedan rätt till ett bidrag av 112.75 pund i veckan under de återstående 33 veckorna, eller 90% av ens veckolön, beroende på vilket som är lägst. De som har låg inkomst, eller ingen inkomst alls, kan söka ett bidrag som räknas ut beroende på skatt, besparingar eller inkomst från tidigare jobb.
|